Acedia

Sian Hedberg
Kort utställning
-

”Aceida” är är ett försök att visualisera och konkretisera de känslor som vi inte gett tillräckligt med utrymme. Genom en serie fotografier och skulpturer försöker jag skildra den mänskliga tillvaron och de utmanande perioder som vi ibland ställs inför.

ACEDIA

Utställningen handlar om psykisk ohälsa och genom fotografi och skulpturala verk har jag försökt att visualisera och ”formulera” känslan. Jag har utgått från min upplevelse av bland annat depression och ångest; för att skapa en så övergripande bild som möjligt har jag även pratat med en rad andra personer som varit villiga att dela med sig av sina historier och erfarenheter. Alla påverkas olika av både depression och ångest men jag har upptäckt att de flesta har kunnat känna igen sig när de sett mitt projekt och mina bilder.

Tyvärr är ämnet något de flesta kan relatera till idag, men trots det är det tabubelagt. Det sopas under mattan och det är inte ofta vi vågar ta upp och belysa problemen. Med arbetet vill jag återskapa upplevelsen, som i alla fall jag har haft, av psykisk ohälsa. Det är ett försök att beskriva och förtydliga den osynliga men intensiva känslan som bubblar, eller bedövar, inombords. Slöjan av grått som färgar och förändrar hela ens livssyn. Den tjocka dimman som täcker allt men som inte går att ta på. Dock har jag insett att det inte går att förtydliga mer än så. Det är något som är så diffust och upplevs olika för alla. Men ändå samma på något sätt. Det går inte att placera i boxar eftersom allt är ett spektrum och går in i vartannat.

Den psykiska ohälsan finns överallt men tyvärr undviker vi ofta att prata om det som är jobbigt och tungt. I och med tystnaden förblir ämnet något främmande och läskigt. Okunskapen skapar fördomar och felaktiga bilder målas upp av vad det innebär att ha en psykisk sjukdom. För att undvika det och för att undvika skammen som finns behöver vi skapa platser där vi kan prata öppet om våra känslor. De behöver normaliseras och bemötas på rätt sätt istället för att förtryckas och kontrolleras.

Psykisk ohälsa och dåligt mående måste sluta ses som tabu och ämnet behöver lyftas så att vi kan hjälpa varandra med våra egna erfarenheter. Detta för att skapa förståelse, acceptans och minska skammen kring psykisk ohälsa. Alla behöver inkluderas och i projektet försöker jag även ge dem som inte har någon relation till ämnet en inblick.

Jag vill även poängtera att det kan vara en stor skillnad mellan känsla och uttryck. Allt är inte som det ser ut att vara och det yttre speglar inte alltid det inre.

Kanske blir bilderna en bekräftelse för vissa och en ögonöppnare för andra. Verken är otydliga och kan tolkas hur som helst. Inget är rätt eller fel men förhoppningsvis lyckas jag förmedla den där känslan jag och många andra känt.

Ord räcker inte alltid till. De begränsar oss, precis som den psykiska ohälsan. Våga känna, våga öppna upp och våga prata om det.

https://sianhedbergblog.wordpress.com/